En kanadensisk studie som undersökte långtidsprestandan hos expanderad polystyren (EPS) i kontakt med marken fick EPS-tillverkare i Nordamerika och Kanada att hävda att isoleringen är lämplig för användning i marken, liknande prestandan hos extruderad polystyren (XPS) ).
Därefter, baserat på bevis på bältrosfel, har industrisponsrade studier visat att prestanda för XPS i verkliga applikationer inte matchar laboratorietester, vilket gör EPS till ett premiummaterial. Medan XPS-industrin har motbevisat dessa resultat med sin egen forskning, är det intressant att XPS-tillverkarna har flyttat fokus från den låga hygroskopiciteten som observerats vid nedsänkning i laboratorier och fuktiga luftförhållanden till fuktdiffusionsegenskaperna hos XPS.
De flesta XPS-fel beror på svåra shingelinstallationsförhållanden och användning av material i kombination med vattentäta membran av dålig kvalitet. Det finns bevis för att XPS är bättre när det inte finns någon avsiktlig dränering runt och under isoleringen, vilket ger mer fuktmotstånd när det kommer i kontakt med marken.
EPS-perimeterisolering installeras traditionellt med en återfyllning av dräneringsmaterial, polyeten för skumskydd och avloppsrör under isoleringen. Dock installeras XPS endast med polyetenmembran.
Sammansättningen av EPS- och XPS-isolering har förändrats över tid, till exempel har jäsmedlen i båda materialen förändrats. I Nordamerika och Kanada tillverkas XPS för närvarande utan ozonnedbrytande jäsmedel, men så är inte fallet någon annanstans. Vissa XPS-produkter som importeras till Nya Zeeland verkar ha tillverkats genom att klippa löst material istället för att extrudera det från lädrets tjocklek. Nagelbandet på XPS-arket saktar ner åldrandet och bidrar i hög grad till att hålla kvar fukt.
BRANZ har testat en XPS-produkt med en värmeledningsförmåga på 0,036 W/mK. Däremot är konduktiviteten hos kolfyllt polystyrenskum betydligt lägre än detta värde. Det mesta av frigolit som produceras i Nya Zeeland innehåller återvunnet material och kan ibland ha en mer porös struktur.
För att fukt ska kunna diffundera in i jorden bör skummet helst inte täckas helt av en vattentät barriär. På vintern kommer eventuell fukt vid basen av väggen att tvingas ut i omkretsisoleringen, så det är bäst att använda en ångbarriär på utsidan av isoleringen. Om detta inte är möjligt bör skummet tränga in i marken och lämna endast ett ogenomträngligt skyddande lager för ovanjordiska komponenter.
Som en generell regel bör grundens vattenhalt inte vara för hög, så den största risken vid eftermontering kommer från kapilläreffekten när vatten kommer in mellan isolering och betong. Detta kan undvikas genom att använda ett kapillärbrott (t.ex. butyltejp) på isolatorns underkant.
Prenumerera för att få alla nyheter, recensioner, resurser, recensioner och åsikter om arkitektur och design direkt i din inkorg.
Posttid: 2023-jul-25